Ordlista

Begrepp som används i diagrammen och kommentarerna.

Asterisk (*): OECD markerar ett lands resultat med en asterisk när en eller flera av PISA:s urvalskrav inte uppfylldes, till exempel svarsfrekvensen eller andelen undantagna elever. Sådana resultat bör tolkas med försiktighet.
Felmarginal: PISA testar ett urval av elever, och varje elev besvarar bara en del av frågorna, så varje siffra är en skattning. Felmarginalen är halva bredden av 95-procentigt konfidensintervall (1,96 standardfel): det sanna värdet ligger med stor sannolikhet inom detta avstånd från skattningen. Den omfattar osäkerheten både från urvalet av elever och från skattningen av deras resultat.
Högpresterande: Elever på kunskapsnivå 5 eller 6, som klarar komplexa uppgifter, till exempel att modellera komplexa situationer i matematik eller förstå långa och abstrakta texter.
Invandrarbakgrund: Elever utan invandrarbakgrund har minst en förälder född i provlandet. Andra generationen är födda i landet av föräldrar som båda är födda utomlands; första generationen är själva födda utomlands, liksom båda föräldrarna. Elever som inte svarat, eller (från 2022) svarat ”Vet inte”, klassificeras inte.
Jämförbart över tid: Resultat från olika omgångar går att jämföra när OECD har länkat dem till samma skala och landets data uppfyller kraven. Varje ämnes trend börjar när det första gången var huvudämne. OECD utesluter vissa länders resultat från trenderna, till exempel när urvalet inte täckte populationen som avsett; här visas sådana omgångar som separata, ihåliga punkter.
Kunskapsnivåer: Poängintervall med beskrivningar av vad elever på varje nivå i regel klarar av, från under nivå 1 upp till nivå 6. Gränserna är fasta för varje ämne, så andelen elever på varje nivå går att jämföra över tid.
Lågpresterande: Elever under kunskapsnivå 2. OECD ser nivå 2 som den basnivå elever behöver för att fullt ut kunna delta i samhället och fortsätta lära sig; den är också FN:s indikator för grundläggande färdigheter (SDG 4.1.1).
OECD-genomsnitt: Det enkla genomsnittet av OECD-ländernas resultat, där varje land räknas lika oavsett storlek. Eftersom medlemskap och deltagande förändras använder OECD fasta grupper för trender: genomsnittet för 23 länder med jämförbara resultat i alla omgångar, och för 35 länder sedan 2015 (och i tidigare omgångar där alla 35 har jämförbara resultat). OECD-genomsnittet för en enskild omgång omfattar de medlemmar som deltog den omgången och är inte avsett för trender.
Percentil och median: Den 10:e percentilen är det resultat som 10 % av eleverna ligger under; den 90:e percentilen det resultat som 10 % ligger över. Medianen (50:e percentilen) delar eleverna i två lika stora halvor. Avståndet mellan 10:e och 90:e percentilen visar hur ojämlika resultaten är inom ett land.
PISA: OECD:s Programme for International Student Assessment. Vart tredje år (vart fjärde mellan 2018 och 2022, på grund av covid-19) testas 15-åringar i skolan i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, och de och deras skolor svarar på frågor om sin bakgrund. Varje omgång har ett huvudämne som testas mer ingående.
PISA-poäng: Resultaten redovisas på en skala som sattes så att genomsnittet bland OECD-länderna var 500 och standardavvikelsen 100 när respektive ämne första gången var huvudämne (läsförståelse 2000, matematik 2003, naturvetenskap 2006). Poängen är inte andelen rätta svar. Omkring 20 poäng motsvarar ungefär ett års skolgång, men det varierar mellan länder och årskurser.
Plausibla värden: Eftersom varje elev bara gör en del av provet ger PISA inte ett resultat per elev utan flera plausibla värden: slumpmässiga dragningar ur de resultat eleven skulle kunna ha. Varje siffra beräknas en gång per plausibelt värde och vägs sedan samman, vilket också mäter hur osäkra resultaten är. PISA har 5 plausibla värden per ämne till och med 2012 och 10 från 2015.
Skillnad mellan grupper: Skillnaden mellan två gruppers genomsnittliga resultat i samma land och omgång, till exempel flickor minus pojkar. En skillnad beskriver men förklarar inte. Grupperna skiljer sig också på andra sätt, till exempel är elever med invandrarbakgrund i genomsnitt oftare socioekonomiskt missgynnade.
Små urval: Siffror som bygger på färre än 30 elever eller färre än 5 skolor är mycket osäkra, och OECD redovisar dem inte. De visas bleka här och markeras i rutor och tabeller.
Socioekonomisk bakgrund (ESCS): PISA:s index för ekonomisk, social och kulturell status väger samman föräldrarnas utbildning och yrken och tillgångar i hemmet, till exempel böcker. Eleverna delas in i fyra lika stora kvartiler inom varje land och omgång, så den lägsta kvartilen är de 25 % mest socioekonomiskt missgynnade eleverna i landet. Indexet har reviderats över tid; kvartilerna visar relativa, inte absoluta, positioner.
Språk i hemmet: Om det språk eleven talar mest hemma är provets språk. Fram till 2006 räknades andra nationella språk och dialekter som provspråket; från 2009 klassificerade länderna själva språken, så resultat före och efter 2009 går inte att jämföra direkt.
Statistiskt säkerställd: En skillnad är statistiskt säkerställd när den är för stor för att förklaras av felmarginalerna (här på 5-procentsnivån). På den här webbplatsen markeras en skillnad mellan grupper som säkerställd när dess 95-procentiga intervall inte omfattar noll. Att två linjers band överlappar är bara en grov vägledning: två skattningar kan skilja sig säkert även om banden överlappar något.
Vikter och urval: I varje land väljs först skolor och sedan elever ut. Varje elev har en vikt: hur många 15-åringar i skolan eleven representerar. Alla siffror är viktade och beskriver därför alla 15-åriga elever, inte bara de som testades. Standardfelen beräknas med de 80 replikatvikter som PISA tillhandahåller (balanced repeated replication med Fays justering).