Om datan

Pisalytics visar hur 15-åringar har presterat i PISA sedan 2000. Varje siffra på webbplatsen är beräknad från OECD:s egna elevdata och kontrollerad mot OECD:s publicerade resultat.

Var datan kommer ifrån

Siffrorna kommer från OECD PISA database: de offentliga elevdatafilerna för varje PISA-omgång (2000, 2003, 2006, 2009, 2012, 2015, 2018, 2022 och 2025), som OECD publicerar under licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). De omfattar omkring 100 länder och regioner; alla har inte deltagit i varje omgång.

Pisalytics är en oberoende webbplats. Den är inte knuten till eller godkänd av OECD, och siffrorna här är våra egna beräkningar utifrån OECD:s data.

Ingår inte: regionala urval som vissa länder gör utöver det nationella (till exempel spanska regioner, amerikanska delstater eller Skottland), och Cypern 2022, vars data inte finns i den offentliga filen. Delar av länder som OECD redovisar som egna enheter, som Shanghai (2009, 2012) eller Buenos Aires, ingår under egna namn.

Hur siffrorna beräknas

Vi följer OECD:s metoder (PISA Data Analysis Manual och de tekniska rapporterna):

• Alla plausibla värden. Varje siffra beräknas en gång för varje plausibelt värde (5 per ämne till och med 2012, 10 från 2015) och resultaten medelvärdesbildas.
• Vikter. Alla siffror använder elevernas slutliga vikter och beskriver därför alla 15-åringar i skolan, inte bara de som testades.
• Felmarginaler. Standardfelen väger samman osäkerheten från urvalet, skattad med PISA:s 80 replikatvikter (balanced repeated replication med Fays justering, k = 0,5), och osäkerheten mellan de plausibla värdena. Felmarginalen som visas är 1,96 standardfel (ett 95-procentigt konfidensintervall).
• Låg- och högpresterande är andelen elever under kunskapsnivå 2 respektive på nivå 5 eller högre, med OECD:s fasta gränsvärden för varje ämne.
• Percentiler är de viktade percentilerna för varje plausibelt värde, medelvärdesbildade.
• Socioekonomiska kvartiler bildas inom varje land och omgång utifrån PISA:s index för ekonomisk, social och kulturell status (ESCS) och beräknas om för varje replikatvikt, så att felmarginalerna speglar osäkerheten i kvartilgränserna. För 2000 kommer ESCS från OECD:s trendfil.
• Skillnader mellan grupper (till exempel flickor minus pojkar) beräknas för varje plausibelt värde och replikat, så att felmarginalerna tar hänsyn till att båda grupperna kommer från samma urval.
• OECD-genomsnitt är det enkla genomsnittet av medlemsländernas resultat, med standardfel sammanvägda som för oberoende urval. Trendgenomsnitten (23 och 35 länder) visas bara för omgångar där alla deras medlemmar har jämförbara resultat.
• Små urval. Siffror som bygger på färre än 30 elever eller 5 skolor visas bleka, eftersom OECD inte redovisar dem.

Hur siffrorna kontrolleras

Varje lands siffror jämförs med tabellerna i OECD:s resultatrapporter för PISA (utgåvorna 2018, 2022 och 2025): omkring 85 000 publicerade värden, bland annat medelvärden, percentiler, andelar låg- och högpresterande, resultat efter kön, invandrarbakgrund, språk och socioekonomisk kvartil, samt OECD-genomsnitten. Databehandlingen avbryts om något värde skiljer sig från OECD:s mer än avrundningen (något mer för socioekonomiska kvartiler, där OECD delar upp eleverna vid kvartilgränserna på ett sätt som inte är publicerat).

Där OECD:s publicerade siffror inte går att återskapa från de offentliga data är orsaken dokumenterad och webbplatsen anger det. De viktigaste fallen:

• Österrike 2000: OECD justerade senare Österrikes resultat från 2000 för ett urval som inte täckte elever på yrkesinriktade program fullt ut. De offentliga data ger de ursprungliga resultaten, så Österrike 2000 visas men kopplas inte till trendlinjen.
• Island 2022: datan reviderades efter OECD:s första rapport för 2022; vi använder de reviderade data, liksom OECD:s senare rapporter.
• Palestinska myndigheten 2022: OECD:s rapport för 2025 räknade om 2022 för den mindre täckningen 2025; här visas hela urvalet från 2022.
• PISA 2025: den offentliga filen uppdaterades efter OECD:s första rapport för 2025. Dess socioekonomiska index skiljer sig från det rapporten använde, så resultat per socioekonomisk kvartil för 2025 kan skilja sig från OECD:s med flera poäng i några länder (och El Salvadors index saknas). I 14 länder som registrerade ett tredje könsalternativ skiljer de offentliga data bara ut pojkar från övriga, så ”flickor” omfattar där även de eleverna.
• Invandrarbakgrund: Japans indelning 2022 och alla länders 2000 har räknats fram från elevernas svar om var de och deras föräldrar är födda, enligt OECD:s definition. Albanien 2015 saknar invandrarbakgrund i den offentliga huvudfilen.

Jämförelser över tid

Varje ämnes resultat går att jämföra över tid från den första omgång då det var huvudämne: läsförståelse från 2000, matematik från 2003 och naturvetenskap från 2006. Tidigare resultat i matematik och naturvetenskap låg på andra skalor och visas inte i trenddiagrammen.

Om ett lands resultat en viss omgång är jämförbart följer OECD:s egna trendtabeller. Omgångar som OECD utesluter (till exempel Spanien 2018, eller omgångar där ett lands urval inte uppfyllde kraven) visas som separata, ihåliga punkter. 2015 gick de flesta länder över från prov på papper till prov på dator; OECD har kopplat ihop de två så att resultaten förblir jämförbara. Vissa definitioner har ändrats över tid, framför allt språk i hemmet 2009. Kommentarerna under varje diagram förklarar vad som gäller för de länder du har valt.

Vad PISA kan och inte kan säga

PISA beskriver vad 15-åringar i skolan kan. Undersökningen omfattar inte unga som lämnat skolan, och den mäter vissa förmågor snarare än allt som skolan lär ut. Skillnader mellan länder eller grupper beskriver resultat; de visar inte i sig vad som orsakat dem. Små skillnader, särskilt inom felmarginalerna, bör inte övertolkas.

Att använda siffrorna

Diagram och data kan laddas ned från utforskaren. Ange källan somOECD PISA database, till exempel ”Källa: OECD PISA database; bearbetning Pisalytics”. Begrepp förklaras i ordlistan.

Datan uppdaterades senast 7 oktober 2026.